Copyrightdirektivet – Upphovsrätt i digital miljö
Sedan ett antal år pågår en översyn av upphovsrätten inom EU av ”Strategin för den digitala inre marknaden”, ibland kallad Copyright-direktivet. Översynen handlar framför allt om upphovsrätt i en digital miljö och hur reglerna i Europa kan harmoniseras, det vill säga göras så lika som möjligt. Strategin omfattar en rad initiativ med målet att skapa en inre marknad för digitalt innehåll och digitala tjänster. Nedan följer några frågor och svar där vi försöker svara på frågor som berörs av översynen.
1. Vilka bestämmelser i direktivet berör artister och musiker?
Det är framför allt artiklarna 14-16 även kallade Transparenstriangeln som SAMI haft synpunkter på och som berör utövarna och den ersättning som är kopplade till dem. Artiklarna handlar om skälighet i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal. Artikel 14 handlar om att utövare och upphovspersoner ska få bättre information kring hur verk som de har varit med på har exploaterats och vad det har inneburit rent ekonomiskt. Tanken är att det på så sätt ska bli lättare att kräva ytterligare ersättning om det visat sig att användningen och den ekonomiska vinningen har visat sig bli mycket högre än vad man blivit ersatt för (artikel 15). SAMI har ifrågasatt om bestämmelserna verkligen kommer att hjälpa dem vi företräder då långt ifrån alla får en löpande ersättning och har något avtal att falla tillbaka på.
2. Varför fungerar inte ökad transparens som garanti för skälig ersättning?
Transparens är viktig, men är ingen garanti för rimlig ersättning eftersom transparens inte balanserar maktförhållandena mellan parterna. Långt ifrån alla utövare som är verksamma i musikbranschen erhåller en löpande ersättning när musiken spelas. Det som kallas för royalty. Av de artister som har ett royaltyavtal är det dessutom endast ett fåtal som har reella möjligheter att förhandla om ersättningar och andra villkor. Problemet för musiker och artister är inte bristen på transparens utan bristfälliga ersättningar i den digitala miljön. Därför tycker vi att utövarnas rätt behöver stärkas ytterligare och att det bör införas en garanti på ersättning vid digitalt nyttjande, det vi kallar för en oavvislig rätt till ersättning. Det kan göras genom ett tillägg till artikel 14.
3. På vilket sätt har ersättningarna till musiker och artister urholkats?
Ny teknik och uppkomsten av digitala plattformar har inneburit nya sätt för musiker och artister att sprida musik och för konsumenter att lyssna på musiken. Det är i grunden bra, men lagstiftningen har inte hängt med den tekniska utvecklingen. I praktiken går musiker och artister miste om ersättning när andra tjänar stora pengar på deras musik. Även den globala elektronikbranschen försöker snuva musiker och artister på deras rätt till ersättning genom att till exempel obstruera i rättsliga instanser och sprida dimridåer till politiker. Detta är inte bara orättvist utan även oklokt eftersom det riskerar att slå undan benen för det svenska musik- och kulturlivet. Vi behöver därför en oavvislig rätt till ersättning i svensk och europeisk lagstiftning.
4. Varför vill ni införa en oavvislig rätt till ersättning?
Vi tycker att det ska löna sig att arbeta även som musiker och artist. Den tekniska utvecklingen har inneburit nya sätt för musiker och artister att sprida sin musik till exempel via digitala plattformar. Det innebär att alltfler lyssnar på musik på ett sätt de själva väljer – i dagligt tal kallat on-demand. Just on-demand-nyttjanden är undantagna från den ersättning som SAMI samlar in under 47 § URL och det har lett till att det stora flertalet musiker inte får någon ersättning alls från till exempel Spotify trots att musiken spelas mycket. I stället är det andra som tjänar pengar på musiken. En av förutsättningarna för det svenska musikundret är att musiker och artister får en rimlig ersättning. Därför behövs en svensk och europeisk lagstiftning som garanterar en oavvislig ersättningsrätt oavsett hur musiken sprids. Ersättningen ska betalas av de som tillgängliggör musiken.
5. Vad innebär ”value-gap” för artister och musiker?
En av de mer omdiskuterade delarna i copyrightdirektivet har varit artikel 13 som innebär att de internetplattformar som tjänar pengar på att sprida upphovsrättskyddat material också ska vara ansvariga för materialet de tillhandahåller (idag är det du som användare som är ansvarig för materialet). Detta har i dagligt tal kommit att kallas för value-gap och är en fråga som på musiksidan framförallt har drivits av Stim och Ifpi. Begreppet Transfer of Value beskriver dagens problematiska värdeöverföring från musikskaparna och skivbolagen till plattformarna. Begreppet Value Gap tar sikte på samma problematiska situation och syftar på det stora värdegapet mellan vad som kommer musikskaparna och skivbolagen till del och vad som plattformarna tjänar. Här pratar man framförallt om plattformar som Youtube, Facebook med flera. För SAMI har inte denna fråga i direktivet haft samma prioritet även om frågan i sig så klart är viktig. SAMI har istället koncentrerat sig på värdegapet som uppstår mellan musiker och skivbolag och svårigheterna att få ersättning från tjänster som Spotify, Apple Music etcetera. på grund av hur lagstiftningen är konstruerad. Vi vill därför ändra lagstiftningen så att en garanterad rätt till ersättning istället betalas från Spotify, Apple Music med flera till de kollektiva förvaltningsorganisationerna (SAMI och dess systersällskap) som i sin tur kan betala ersättning till musikerna.
6. Varför är inte ersättningen från till exempelvis de digitala plattformarna heltäckande?
Lagstiftningen har inte hängt med teknikutvecklingen. Digitala plattformar som tjänar pengar på musiker och artisters verk kan hävda att de är tekniska mellanhänder och därmed undgå att betala en rättvis ersättning till rättighetsinnehavarna. Det har skapat en osäker ekonomisk vardag för musiker och artister. Det måste finnas ett regelverk som säkerställer att det värde som genereras av digital distribution av skyddat innehåll blir föremål för en rättvis fördelning också bland dem som skapat och medverkat på musiken och därmed bidragit till tjänsternas popularitet och spridning.
7. Vad händer efter omröstningen i Europaparlamentet?
Den 12 september 2018 röstade Europaparlamentet för att öppna upp för medlemsländerna att införa en oavvislig ersättningsrätt. Vi välkomnar detta beslut eftersom bestämmelserna i artiklarna 14-16 är de enda i direktiven som tar i tu med obalansen i förhållandet mellan parterna. Dessa åtgärder är ett steg i rätt riktning, eftersom de kan bidra till att främja en rättvis ersättning för musiker och artister. Närmast står en förhandling mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. Det innebär att frågan kommer behöva hanteras i medlemsländerna. För Sveriges del innebär det att riksdag och regering kommer behöva ta ställning till förslaget. Vi räknar med att de kommer att vilja säkerställa musikers och artisters rättigheter och därför införa en oavvislig rätt till ersättning.
8. Hur kan man engagera sig för att Sverige ska införa en oavvislig rätt till ersättning?
Du kan engagera dig genom att till exempel skriva brev till riksdagsledamöter, ministrar, de svenska EU-parlamentarikerna och be dem stödja de ändringar och tillägg som gjorts i artiklarna 14–16 i direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden. Här hittar du kontaktuppgifter till svenska EU-parlamentariker.
Dela gärna SAMI:s inlägg på dina egna sociala kanaler. Du hittar oss på Twitter och Facebook. Hör av dig om du är musiker och eller artist och vill dela med dig av dina erfarenheter. Du kan även skapa uppmärksamhet genom att dela denna sida i dina egna sociala kanaler. Ju mer vi arbetar tillsammans desto mer kan vi göra skillnad.