Sex snabba frågor: Roland Utbult

Vad har du för tankar kring musikens roll i samhället?
Som ledamot i riksdagens kulturutskott brinner jag för musikens enorma betydelse för alla i vårt land. För de som agerar men också för alla som konsumerar musik. För den enskilde lyssnaren kan musiken göra skillnad på en bra och dålig dag. För den som till exempel skriver musik är tillfredsställelsen över att ha skrivit en låt eller ett musikstycke stor. Och då menar jag känslan av att få till ett verk, oavsett om det publiceras och blir erkänt eller om det stannar i ett mindre sammanhang. Musiken är en ”basnäring” i vårt land och globalt.

Vilket är ditt bästa musikminne?
Ett av mina starkaste minnen är när jag reste till Hyde Park i London sommaren 2016 enbart för att lyssna live till Carole King. Hon har varit min viktigaste musikaliska inspiratör genom åren, framförallt i samband med ”Tapestry” 1973 då jag själv på allvar började skriva musik. En långvarig musikalisk relation alltså och hon gjorde mig inte besviken! Dessutom var Eagles sångare Don Henley förband…

Vad tycker du är viktigast att göra för att stärka det svenska musiklivet framöver?
En viktig åtgärd som jag personligen tror kommer att betyda mycket framöver är att upphovsrättsdirektivet implementeras i Sverige efter beslutet i EU den 17 april i år. Det kommer att börja gälla som lag i Sverige i juni 2021 och är en viktig upphovsrättslig fråga om ersättningar till artister, musiker och musikskapare. Framför allt handlar det om att de stora webbplattformarna som Google och Facebook ska göra rätt för sig.

En annan viktig del är kommuners satsning på kulturskolan. Tyvärr minskas anslagen på många håll trots stora statliga kommunbidrag som kommunerna kan använda till det de önskar.

Hur ser du på musikers och artisters försörjningsmöjligheter framöver?
Det är och kommer alltid att vara en aktuell fråga hur man som kulturskapare ska klara sin ekonomi. Jag har själv under alla år, utom i början av 90-talet då jag frilansade, haft ett jobb vid sidan om. Under många år var jag lärare i musik och historia (utbildad på Sämus/Musikhögskolan) i Göteborg. Jag arbetade också tio år med hemlöshet i Göteborg innan jag tog plats i riksdagen 2010. Mina båda söner, som är musiker, gör på samma sätt även om de båda gått ner i tjänst på grund av framgång med ett aktivt musikskapande. Givetvis är det mångas dröm att kunna leva på sitt skapande och för den som lyckas är det fantastiskt.

Vad är politikens roll för att säkra rimliga försörjningsmöjligheter?
Politiken ska skapa goda ekonomiska och kulturella förutsättningar för musiker och andra kulturskapare. Det handlar om olika frågor som till exempel moms på dansbandsmusik och upphovsrättsfrågor. Ett annat område som är ganska okänt för allmänheten är kultursamverkansmodellen. Den handlar om att kulturarrangörer (exempelvis jazzklubbar, folkmusikarrangörer och andra musikföreningar) får bidrag för sin verksamhet. Pengarna fördelas av varje landsting/region i samarbete med kommunerna och föreningar som söker bidrag. Även det statliga kulturrådet delar ut pengar, bland annat till turnerande musiker i olika genrer.

Vad har du för relation till SAMI?
Jag har varit medlem i SAMI i många år och ser det som en allt viktigare organisation för svenska artister och musiker. Som ledamot i kulturutskottet lyssnar jag också på de argument som SAMI har i debatten.