Meny

Elize Ryd om bandet Amaranthes unika sound: “Som mötet mellan metal och Moulin Rouge”

Hårdrockaren Elize Ryd sjunger idag på några av världens största scener med sitt heavy metal-band Amaranthe. Med ett brett musikaliskt familjearv och en förkärlek till kabaré har hon lyckats skapa ett unikt sound inom metal-genren som är både fräscht och nyskapande. För SAMI berättar hon om utmaningarna med den smala genren, musikaliska influenser och tryggheten SAMI ger henne.

 

Foto: Jaakko Manninen

Hårdrocken är finländarnas folkmusik, skämtar hon. Och är man stor i Japan kan man leva på bara det.

Rockstjärnan Elize Ryd är ett av Sveriges största metal-namn på den internationella arenan. Genom åren har hon byggt en rik musikkarriär som bland annat studioartist och showartist. Idag är hon frontperson och sångerska i bandet Amaranthe och har spelat på några av de största scenerna i världen, bland annat som förband till det kända brittiska heavy metal-bandet Iron Maiden. När hon får frågan om sina bästa musikminnen, funderar hon en stund.

– Det är så himla svårt att välja, jag har haft turen att få uppleva så många av mina största musikdrömmar. Jag är världens största Queen-fan och ledsångaren Freddie Mercury är min största röstinspiration. Så att få stå på samma scener som dem, det har varit stort. Eller den gången jag såg Kurt Cobains autograf backstage på en liten scen någonstans i USA. Det är i de ögonblicken som man kommer sina idoler så nära man bara kan.

Pandemin var vägen till ny inspiration

När SAMI pratar med Elize är hon energisk trots den intensiva spelningen dagen innan på Nordiska Kompaniets modevisningar under fashion week i Göteborg.

– Om några veckor ska vi ut på Europaturné och nästa år släpper vi nytt album. Vi har jobbat oavbrutet sen bandet bildades år 2008, och det positiva med pandemin var att den gav oss ett välbehövligt avbrott från turnélivet. Det var när jag stannade upp som jag fick möjligheten att ta in allt det otroliga jag har upplevt i min karriär. Den inspirationen har vi använt till att skapa det nya albumet.

Det musikaliska familjearvet

Elizes kärlek för musiken har funnits där sedan barnsben. Redan som fyraåring sjöng hon “Ett litet barn av Davids hus” i pingstkyrkan i hembygden Klevshult. Elizes morfar Sven Geys var jazzgitarrist och hennes mormor var hans körtjej. Den musikaliska genen gick i arv till Elizes mamma, som arbetat som både låtskrivare och sångerska, och vidare till Elize själv och hennes två syskon. Systern Elina Ryd är idag jazzsångerska och Elizes bortgångne bror Johan Carlzon var en känd growlare som spelade i det göteborgska doom-metal bandet Abandon. Det är tack vare brodern som Elize senare hittade till genren metal.

Från kabarén till hårdrocken

 I tonåren flyttade Elize till Göteborg där hon först läste musikal på gymnasiet och sedan en treårig artistutbildning på Performing Arts School. Därefter fick hon sitt första musikjobb som showartist på krogshowen Cabaret Lorensberg.

– Jag insåg att många där hade en bakgrund inom rock. Båda genrerna är  pampiga och dramatiska. Precis som i musikaler berör hårdrocken hela känslospektrumet och tilltalar det mest extrema i våra känslor.

– Metal kan vara melodiös och väldigt poppig ibland, och för mig som har en käck röst och älskar musikaler och pophits har det varit befriande att kunna förena de olika stilarna i musiken. I Amaranthe blandar vi stilarna vi tycker om, vilket gör vårt sound unikt och svårplacerat inom hårdrocken.

Foto: Jaakko Manninen

 

En smal genre

När metalbandet Amaranthe bildades år 2008 växte publiken snabbt. Trots det beskriver Elize hårdrocken som smal.

– Metal är en genre utan större kommersiella kanaler och med en väldigt nischad publik. Fansen vill gärna behålla genren som underground, lite som indie och jazz. Som artist skapar man en stark gemenskap i stunden. Men frågan blir ändå: Hur når man en större publik inom en så smal genre?

–  Även förväntningarna på hur en hårdrockare ska se ut är smala. På skivomslaget för vårt första album Amaranthe har jag faktiskt på mig en paljettklänning som jag har sytt själv, inspirerad av kabarén. Det är metal, att gå in i en extrem roll för att kunna vara så rå och ärlig som möjligt. Våra framträdanden är som mötet mellan metal och Moulin Rouge.

Som medlem i SAMI känner man sig sedd”

Elizes karriär har gått från att lägga sång på demolåtar till att uppträda på världens största scener. Under hela resan har hon haft SAMI vid sin sida. Hon gick med redan 2006 när hon arbetade som studiomusiker för olika popgrupper. Då sa producenterna att hon borde gå med i organisationen för att få ersättning om någon av låtarna blev en hit. Med åren har Elize själv släppt en hel del hits, både hemma i Sverige och internationellt, och med hjälp av SAMI har hon fått ersättning när musiken har spelats i världens alla hörn. Mest pengar får hon från Finland, Sverige, Tyskland, USA och Japan.

– Hårdrocken är finländarnas folkmusik, skämtar hon. Och är man stor i Japan kan man leva på bara det.

– Som medlem i SAMI känner man sig sedd. SAMI arbetar för att skapa bättre arbetsförhållanden för mig som artist, och har varit ett fantastiskt stöd för mig i mitt arbete. Tack vare min akademiska grund och mitt medlemskap i organisationen känner jag att jag har gjort allt jag kan för att bli så trygg som möjligt i mitt yrke.