AI – musikskaparens bästa eller sämsta vän?
Tredje och sista delen i artikelserien om datamanagement.
Att skapa musik med hjälp av artificiell intelligens (AI) förblir ett omdiskuterat ämne inom musikbranschen. De första AI-verken kom redan på 50-talet, så AI-musik är egentligen ingenting nytt, även om tekniken används allt mer och blir mer sofistikerad. Precis som att Daniel är positiv till effektiviseringen som blockchain kan medföra, ser han stora möjligheter med att AI-teknik används inom musikskapande.
– AI kommer framför allt att innebära fler och bättre verktyg för att skapa musik. Istället för att jobba ganska manuellt som vi gör idag, ett musikskapande som ofta kräver kunskap i musikteori, ackord, rytmer, effekter, instrument och annat, kommer man kunna skapa musik på ”högre” nivåer, och till exempel be tekniken lägga på “mer kärlek” till en låt, eller mer ”house” på en refräng.
Han tror att AI kommer fungera som en nytänkande samarbetspartner som hjälper musikskapare att göra ny musik och komma bort ifrån likriktningen.
– Vi människor tror gärna att vi gör massa fria val, även i vårt musikskapande, men det är lite av ett självbedrägeri. Egentligen är vi ofta väldigt styrda och inne i våra egna mönster. AI kan ge feedback som gör oss mer kreativa och på så sätt skapa mer dynamik i det mänskliga musikskapandet.
Du ser inte att AI istället kan komma att ersätta det mänskliga musikskapandet?
– I de flesta fall är rädslan för det alldeles för överdriven. Men det är klart, vissa musikskapare påverkas redan idag negativt av AI och kommer att göra det ännu mer i framtiden. Det gäller framför allt de som gör produktionsmusik, hissmusik och bakgrundsmusik, alltså bl.a. musik till datorspel, filmer, reklam, YouTubers, och musik som spelas i butik.
Rent juridiskt vet vi inte vad det är som gäller ännu. Är det den som trycker på knappen som blir upphovsperson, eller är det den som har utvecklat tekniken?
Förutom de som skapar produktionsmusik tror Daniel att mastrare, som är den sista personen att lägga handen på en låt, kommer att få det svårare när AI-musiken utvecklas. Men den absolut största utmaningen med AI-musik anser han är frågan om upphovsrätt.
– Rent juridiskt vet vi inte vad det är som gäller ännu. Är det den som trycker på knappen som blir upphovsperson, eller är det den som har utvecklat tekniken? Här har det inte hänt så mycket i EU ännu. Det borde snart komma ett förarbete till ett direktiv som reglerar vad som gäller upphovsmässigt när det kommer till AI-musik.
Hur ett eventuellt EU-direktiv som reglerar upphovsrätten för AI-musik kommer se ut, liksom vilken påverkan AI-musiken och blockchain-tekniken kommer ha på musikindustrin, kan bara framtiden utvisa. Om Daniels forskningsprojekt lyckas göra musikens data mer tillgänglig återstår även det att se. Men vad vi vet redan nu är att öppen data har blivit betydligt mer detaljerad de senaste åren, och innehåller stora möjligheter för artister och musiker att förstå sin målgrupp bättre och därigenom kunna tjäna mer pengar på sin musik.
Del tre av tre.
Här kan du läsa första och andra delen av intervjun med Daniel Johansson:
Det är lättare att få tillgång till sin data än vad många tror
Kan blockchain förändra musikindustrin i grunden?