Artificell intelligens och musik - vad händer egentligen? | SAMI
Artificell intelligens och musik - vad händer egentligen?
Det korta svaret är naturligtvis att osäkerheten är stor och att experterna är oense. För SAMI:s del har den snabba tekniska utvecklingen inneburit ett fördjupat arbete med att försöka förstå vad AI-utvecklingen betyder för våra medlemmar och verka för att även AI-företag ska respektera upphovsrättsliga principer. Ett arbete vi bedriver själva, men också tillsammans med andra. I Sverige och internationellt.
Vad är det egentligen som förändrats som har lett till all uppmärksamhet och den ganska utbredda känslan bland många musiker av att allt kommer att förändras under kommande åren? Flera saker. Dels handlar det naturligtvis om den generella utvecklingen med AI, egentligen själva hastigheten (som dessutom ökar exponentiellt). Inte minst OpenAi:s olika produkter. Dels handlar det om utvecklingen just inom musik där en lång rad nya tjänster för musikskapande och lansering av AI-genererade låtar snabbt ändrat människors uppfattning om vad som är möjligt.
Musikbranschen har visserligen alltid legat långt framme när det gäller ny teknik. Ser man tillbaka historiskt kan mycket av synen på den tekniska utvecklingen präglats av produkter och tjänster kopplade till musik. Alltifrån grammofonen och synten till fildelning. Tekniken har inte sällan såväl förändrat musikeryrket och konsumtionen som utmanat det upphovsrättsliga skyddet. Men AI uppfattas av många som något radikalt annorlunda och större eftersom musiken så tydligt kan frikopplas från mänskligt skapande. Eller kan den det?
Heart on my sleeve - det stora genombrottet?
En stor händelse ägde rum den fjärde april förra året när användaren Ghostwriter977 publicerade en låt på de stora streamingplattformarna. Låten hette Heart on my sleeve och fick explosionsartad snabb spridning och inom kort över 15 miljoner streams. Kanske kommer händelsen gå till historien som det stora genombrottet för AI inom musikbranschen.
Flera andra händelser därefter har också slagit folk med häpnad och varje månad kommer nya saker som utmanar industrin och uppfattningen om vad som är möjligt. Teknikjättar som Google och Meta har lanserat kraftfulla verktyg såsom MusicLM och MusicGen, som omvandlar textprompter till musik. Skapandeprocessen blir alltmer tillgänglig för alla när trösklarna att skapa musik på vissa sätt sänks.
Musiker och artister har börjat experimentera med AI för att återskapa röster och dela royalties. Paul McCartney använde exempelvis AI-teknik för att utvinna John Lennons originalröst för en ny Beatles-låt. Artisten Grimes har erbjudit 50 procent av royaltyn för låtar som streamas med en AI-klon av hennes röst. I streamingvärlden ser vi framväxten av exempelvis tjänster som skapar anpassade soundscapes, och Spotify har introducerat AI-drivna funktioner för att skapa personliga spellistor. Många förväntar sig också att helt nya konstformer kan uppstå mellan olika genrer. Upplevelser som tidigare inte var möjliga, och som idag kanske är svåra att greppa, kan komma förändra konsumtionen.
Behovet av data
Den AI-genererade musiken är i praktiken beroende av data i form av licensierad musik för att träna algoritmerna som genererar ny musik. Det innebär såväl juridiska som etiska utmaningar och frågeställningar. Här menar vi att upphovsrättsliga principer systematiskt satts på undantag i träningen av nya AI-produkter. Och i praktiken har transparensen kring vilken musik som AI-systemen tränat på varit obefintlig. Detta är av uppenbara skäl en av de största utmaningarna musikbranschen står inför just nu, och därmed också utövarna.
AI:s intåg jämförs ofta slarvigt med annan teknik som introducerats inom olika näringar och lett till att behovet av vissa yrken minskat eller fallit bort. Det är en tveksam jämförelse. Något som i regel särskiljer den utveckling av AI-baserad teknik som vi nu ser på det kreativa området är som sagt det extremt starka beroendet av stora mängder indata – det vill säga den musik och konst som människor redan skapat och framfört, och som är upphovsrättsligt skyddat. Det är därför uppenbart att det upphovsrättsliga skyddets utformning och styrka kommer spela en avgörande roll för utvecklingen framåt, inte minst i och med att AI-genererat material i nästa led kan komma att direkt konkurrera med de verk som utgjort dess indata. Även annan lagstiftning kan komma att bli relevant. Vad bör gälla när man starkt härmar någons röst, sound eller stil? Bör konsumenter upplysas av vad som är AI-genererat och inte? Det ska dessutom påpekas att det inte enbart handlar om rätt till ersättning för rättighetshavare. Om konst och kultur på olika sätt alltmer kontrolleras av ett fåtal stora globala aktörer blir det med nödvändighet också en demokrati- och maktspridningsfråga.
Bortom det mer sensationella, det som är lätt att imponeras av, finns alltså mer konkreta frågor för oss här och nu. Det gäller i synnerhet frågor om transparens och spårbarhet. Och i nästa steg vem som ska ha betalt och hur när AI skapar musik genom att träna på data.
Framtidens musikproduktion
Att musik ligger i framkanten i den tekniska utvecklingen, och kanske också är mer känsligt för stora förändringar, är som nämndes inget nytt. Ofta har ny teknik haft en komplex effekt för musikbranschen och musiker. Det har alltid funnits ett behov av att säkerställa att lagstiftningen är anpassad till den nya tekniken på ett acceptabelt sätt. För Sveriges del har detta varit särskilt tydligt då vi både är ett exceptionellt starkt musikland och ett land med hög grad av teknisk innovation också på musikområdet. Spotify är väl idag det tydligaste exemplet.
Att värna om det svenska musikundret och det kreativa Sverige kräver fungerande lagstiftning som visserligen bejakar ny teknik men som också respekterar grundläggande immateriella rättigheter. Fungerande immateriella rättigheter har dessutom varit en viktig grund för ekonomisk tillväxt och kreativt skapande i den moderna ekonomin under lång tid och kommer sannolikt att förbli det. Upphovsrätten är ingen motsättning till innovation.
Med det sagt är viktigt att också se alla möjligheter som AI kan ge när AI och människan samverkar. En stor del av den framtida musikproduktionen kommer sannolikt involvera AI i många steg, från idégenerering till slutprodukt. AI-modeller blir en integrerad del av den kreativa processen. Och lyssnar vi inte dessutom på musik för att vi i någon mån är intresserade av avsändaren? Till och med när det gäller en sak som schack ser vi ett enormt publikintresse för att se andra människor spela schack trots att datorerna kan spela långt mycket bättre än människor. Människor slutar kanske inte vara intresserade av vad andra människor gör. Det borde i synnerhet gälla musik.
Den stora utmaningen för framtiden är att ta tillvara alla de möjligheter som tekniken ger. Kanske ser vi helt nya musikgenrer, ännu fler verktyg för musiker och en kreativ guldålder. Det kräver att vi säkerställer att incitamenten blir de rätta och att mänsklig kreativitet och mångfald värdesätts.
Kanske kommer vi att se nya mixar av konstformer vi idag har svårt att föreställa oss? Möjlighet för fler att skapa ännu bättre musik? Lättare för independentartister att skapa musik, bearbeta musik och marknadsföra den helt själv på ett billigt sätt?
Det är minst sagt spännande tider, och för SAMI:s del är det särskilt prioriterat att värna upphovsrätten i den snabba utveckling och förstås att jobba för att även artister och musiker får del av de värden som de är med att skapar.
:format(webp))