“Det är lättare att få tillgång till sin data än vad många tror”

Daniel Johansson forskar och undervisar på Linnéuniversitetet. Temat är teknikutveckling och digital distribution inom musikindustrin. Utöver sitt arbete inom den akademiska världen jobbar han som analytiker och researcher inom musikbranschen, och har bland annat skrivit för Musikindustrin.se under flera år. När SAMI kommer i kontakt med Daniel är han mitt uppe i ett nytt forskningsprojekt, FuturePulse, som vi kommer få anledning att återkomma till.
Att tjäna pengar på musik med hjälp av data Den data som genereras av att folk lyssnar på musik brukar delas upp i två kategorier:

• öppen data och

• stängd data.

Öppen data syftar på den statistik om views, plays, likes med mera, som streamingtjänster och sociala medier tillhandahåller öppet, antingen direkt på webben, eller genom så kallade API:er (dataflöden). Vem som helst kan ta del av denna data, även om det oftast krävs att man har ett registrerat konto. Öppen data genereras också av offentliga publiksiffror från liveuppträdanden, och information om uppspelning av låtar på radiokanaler.
Stängd data är svårare att komma åt, samtidigt är den i regel mer detaljerad och ger djupgående och värdefull demografisk information, liksom information om skip rates (hur ofta och snabbt användare slutar lyssna på en låt), och trendrapporter.
– Stängd data kommer man som mindre aktör vanligtvis inte åt direkt från streamingtjänsterna, utan den finns genom ett 40-tal aggregatorer runt om i världen, som till exempel svenska Spinnup, Amuse och Aloaded. Aggregatorerna, som också kallas digitala distributörer, fungerar som mellanhänder mellan streamingtjänster, independentartister och labels.

Även för mindre skivbolag är det svårt att hålla koll på alla streamingtjänster och samla in både öppen och stängd data, att göra det själv manuellt är minst sagt krävande. Enligt Daniel har independentartister, eller DIY-are som de vanligtvis kallas, ofta uppfattningen att all detaljerad data är låst hos streamingtjänsterna och de sociala plattformarna. Och därmed i princip omöjlig att komma åt. Men faktum är att det har skett stora förändringar bara de senaste tre-fyra åren som underlättar för artister och musiker att få tillgång till mer detaljerad data.
– Det största problemet för DIY-are är inte att det inte går eller ens är svårt, utan att många inte vet hur man gör. Det finns ett stort kunskapsglapp här. Många tror att vi befinner oss i samma situation som för ett par år sedan, när detaljerad data var låst hos streamingtjänsterna. Men flera bra initiativ har genomförts för att göra data, och framför allt analysen av den, betydligt mer tillgänglig än vad den tidigare har varit.
Förutom de artistfokuserade plattformarna Spotify for Artists, Apple Music for Artists och Pandora AMP, som bygger på Next Big Sound, finns det tjänster som tillhandahåller mycket bra statistik och översikt kring artister, låtar och spellistor. Enligt Daniel är Soundcharts,  Chartmetric och Spot on Track några av tjänsterna som erbjuder de enklaste sätten att få tillgång till data. Varje tjänst har sitt fokus. Soundcharts fokuserar på data kring artister, Chartmetric på data och statistik kring spellistor och Spot on Track på statistik kring enskilda låtar.
– Jag ser det som att en artist eller musiker behöver en ”verktygslåda” av olika statistiktjänster för att verkligen få bra förståelse för marknaden. Många artister och musiker gapar nästan när jag demonstrerar de olika plattformar som numera finns öppet tillgängliga.

Vad är ditt bästa tips för att som DIY-artist maximera sin ersättning med hjälp av data?
– Få fullständig koll på din målgrupp. Man kommer långt genom att starta ett konto på Soundcharts eller Chartmetric, de tjänsterna ger en bra demografisk bild över användarens målgrupp. Var målgruppen finns, vad det är som triggar dem att lyssna mycket, vilka plattformar som är viktigast för en specifik artist, koppling till varumärken, A&R-funktioner, rekommendationer om vilka spellistor som är de viktigaste, streamingprognoser, och mycket, mycket mer finns tillgängligt.
För DIY-are menar Daniel som sagt att det största problemet är kunskapsbaserat. Men även för större aktörer inom musikindustrin är de huvudsakliga utmaningarna fortfarande att skapa en bra översikt över all data, att kunna använda all data som beslutsunderlag för budgetar och kunna göra prognoser på intäkter.
– Det är spridda skurar – data kommer från både radio, streaming, live och sociala medier. För många labels, som ofta är de som sköter artisternas marknadsföring, är det svårt att få en helhetsbild, och kanske framför allt att kunna använda all data på vettigt sätt. Musikbranschen bygger fortfarande i mycket hög grad på ”magkänsla”.
Forskningsprojektet FuturePulse som Daniel arbetar med är finansierat till 70 procent av EU och 30 procent av musikbranschen, och har som syfte att använda all data för det som kallas ”predictive analytics”, det vill säga att kunna skapa prognoser och förutsäga hur en marknad eller publik kommer att reagera på en release, eller ett biljettsläpp. Genom att göra det lättare att komma åt och överblicka data, och få direkta tips på var det till exempel är bäst att marknadsföra sig, är förhoppningen att distributionen av musik ska bli mer effektiv och lönsam.
 
Del ett av tre. Läs även andra och tredje delen av intervjun med Daniel Johansson: Kan blockchain förändra musikindustrin i grunden? AI - musikskaparens bästa eller sämsta vän?