“Jag har hela tiden känt att det faktiskt finns någon som bryr sig”

Kanske är det ljudisoleringen, eller så är det all kreativitet, men något känns förtätat när Johannes ”Kasino” Runemark stänger dörren till sin studio. Längs ena väggen står de sedvanliga gitarrerna uppradade. På skrivbordet står en dator. Här finns ett trumset, ett piano, några keyboards och mikrofoner. Här sitter han på dagarna och skriver låtar till det som ska bli hans första album.

– Ja, det är min plan och jag försöker hålla mig till den så gott jag kan. Jag har faktiskt bara släppt EP:s innan. Nu känner jag att jag behöver ta mig i kragen och faktiskt skapa någonting i längre format.
 
Musikers kreativa processer kan vara känsliga saker. Vissa låser in sig och kapar nästan all kontakt med omvärlden. Andra kan bara skapa med andra människor runt sig, i ett kontrollerat kaos av impulser. Ytterligare andra skapar en strikt kontorstillvaro, där de går till sitt kreativa kontor klockan nio, äter lunch klockan tolv och tar bussen hem klockan fem.

– För mig är det väl något mellanting. De där tillfällena när allt är lustfyllt och kul tycker jag tyvärr blir färre, vilket kanske har att göra med att jag lägger ned mer tid på det. Men när det bara blir trögt och svårt försöker jag att undvika att stånga pannan blodig. Då tar jag hellre en paus.