Mats “Masaka” Sandahl: “Jag letar alltid efter nästa utmaning”

Ett av namnen som hjälpt till att forma den samtida svenska musikscenen är Mats Sandahl. De senaste sex åren har 33-åringen producerat musik åt artister som Daniela Rathana, Miriam Bryant, Jonathan Johansson och Timbuktu, för att bara nämna några få. Parallellt släpper han också egen musik under artistnamnet Masaka, turnerar som livemusiker och leder dessutom Masaka Quartet. Som om inte det vore nog har han ägnat det senaste året till att lära sig att spela cello.

– Som jazzmusiker tror jag att man blir ganska bekväm med att känna att man inte har hundra procent koll på vad som kommer hända. Jag gör gärna saker som känns lite svåra, det är ett härligt sätt att leva sitt liv, tycker jag. Det blir också lättare för varje gång att lära sig något nytt, säger han när SAMI träffar honom på Södermalm i Stockholm.

När vi ses har Sandahl nyligen nominerats till en Grammis för årets producent, en nominering som han fått ovanligt tidigt in i karriären.

– Det var så stort för mig, ett kvitto på att jag ändå är en producent. För första gången kände jag att jag verkligen kunde säga det. Jag har alltid känt mig tryggare som instrumentalist och som en underdog som producent, säger han.

Kärleken för musiken började med Sandahls pappa, den nu bortgångne världsmusikproducenten och jazzmusikern Sten Sandahl, som uppmuntrade honom att testa på att producera i hemmastudion i Enskede redan som 10-åring. När Mats intresse växte övertalades han av sin pappa att börja i Adolf Fredriks musikklasser. Samtidigt bildade han ett band med tre kompisar, The Pranks, som fick en hit med en cover av I’m In The Band när den spelades i en reklam för klädkedjan JC. I högstadiet riktade Sandahl in sig på bas, och på Södra Latins gymnasium växte hans intresse för jazzmusik, vilket senare tog honom till amerikanska Berklee College of Music och Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Väl tillbaka i Sverige igen började han hoppa in som vikarierande livemusiker, och fick senare turnera med Sabina Ddumba och Oskar Linnros. Det gjorde att han hittade tillbaka till popmusiken. Under den här tiden fick Sandahl också flera uppdrag som studiomusiker och kom därför i kontakt med SAMI.

– Jag minns en av dem. Det måste ha varit 2018 eller 2019. Jag satt på en bar tillsammans med två andra artister. Jag var rätt barskrapad ekonomiskt men ville ha en till öl, så jag kollade mitt konto och då låg det plötsligt 400 kronor från SAMI där. Det var en sådan glädje och jag tänkte att jag står för nästa runda. Då kollade även de andra: den ena hade fått 19 000 av SAMI och den andra 180 000, så då fick hon bjuda istället, säger han och skrattar.

Efter flera år av turnerande och ytterligare en vända till USA för jazzens skull, fick Sandahl frågan om att hjälpa till att producera kompisen och rapparen Prins Daniels skiva. Förfrågan kom lägligt eftersom Sandahl börjat tycka att turnerandet blivit alltför repetitivt.

– Vi skaffade en studio och lärde oss tillsammans i två år. Där väcktes ett intresse, jag förstod att det skulle bli ännu ett kaninhål. Under tiden hängde vi mycket med Daniela Rathana. Hon hörde lite demos och frågade om vi kunde försöka skriva någonting tillsammans. Vi gjorde hennes första EP på fyra dagar, säger han.

Efter det inledde Sandahl ett tätt samarbete med Oskar Linnros, som han lyfter fram som en stor inspiration, “30 procent av den jag är som producent har jag honom att tacka för”. Mats tror själv att vägen in i producentrollen blev så smidig tack vare hans bakgrund som musiker.

– De jag hade spelat med kände ett förtroende för mig, så då kunde jag få uppdrag som kanske egentligen var en storlek för stora och växa in i dem. I början kändes det som att jag gjorde allt på chans, någon slags nybörjartur, säger han.

Som med producerandet var artistlivet inte något han aktivt jobbat för, men efter ett uppbrott blev låtskrivandet en behövlig ventil. Hemma hos sin syster i Los Angeles började han för första gången på 15 år skriva egna låtar, utan att egentligen ha något syfte med det. Resultatet blev ett eklektisk och elektroniskt sound som plockar inspiration från en rad olika genrer.

– Efter ett tag började mitt förlag undra vad jag höll på med där borta, så jag skickade över låtarna. Utan att jag visste skickade de vidare musiken till ett skivbolag som ville släppa den, säger han.

Debutsingeln Ragdoll släpptes för tre år sedan under artistnamnet Masaka, namnet på området i Uganda som hans familj härstammar ifrån. Låten följdes snabbt upp av EP:n Late 20’s Love Affair. Det egna projektet har blivit ett sätt för Sandahl att experimentera mer.

– Jag har känt att ju bättre det går karriärmässigt med musikproduktion och låtskrivande desto smalare gata kan man vandra på kreativt. Det jag släpper själv är musik som jag känner hundra procent lust till. Ingen har några förväntningar på den, så det är kul att bara se vad som händer, säger han.

I höst släpper han ett album tillsammans med Masaka Quartet, men det börjar också klia i fingrarna efter att göra ett debutalbum under eget namn. Men först går flyttlasset till London.

– Jag tror att jag börjat känna mig lite för bekväm här, då blir det lite autopilot. Det är kul med ett äventyr. Det är en ganska fånig egenskap, men jag drivs av att motbevisa folk som har tvivlat på mig. Eftersom jag satsat på så många olika banor så möts man ibland av “vi får väl se hur det går för dig”. Jag älskar det, jag har alltid bara sett det som en möjlighet, säger han.