”Musikindustrin behöver mångfald för att överleva”

Ametist hade under flera år jobbat som musikjournalist på SVT och på Sveriges Radio när hon 2007 startade radioprogrammet ”En kärleksattack på svensk hiphop” i P3. Sedan dess har hon outtröttligt stått på kämpande svenska artisters sida i vad som idag är den bäst säljande musikgenren i världen.
– När jag började med Kärleksattacken hade rapmusiken i Sverige minimalt utrymme i breda medier. Det här var innan sociala medier slagit igenom och hiphopen hade ett behov av att höras, att nå ut och få kontakt med industrin, säger Ametist Azordegan.
Nu hörs den svenska hiphopen snart sagt överallt och skivbolag och musikförlag söker efter nya talanger med ljus och lykta. Ametist arbete har i mycket bytt karaktär. Om hon då ville hjälpa musiken att nå ut har hon idag bytt fokus till att hjälpa de kreativa krafterna som driver genren framåt – artister, producenter och musiker – till en försörjning.
– Jag har två passioner: rapmusiken och förorten, och det är i förorterna som rapmusiken skapas och utvecklas, det är där dess nya uttryck föds.
Idag använder Ametist det nätverk hon byggt upp i musikbranschen för att erbjuda möjligheter åt de kreativa krafter som finns i ytterstadsområden och miljonprogram. Ett av projekten är Studio Rågsved eller ”Juice Studios” som den numera kallas som är koncentrerat till stadsdelen där Ametist själv bor.

– Studion är ett samarbete mellan mig och Nya Rågsveds Folkets Hus där jag verkligen vill lyfta föreningens ordförande Leif Rönngren. Syftet med projektet är att identifiera och söka upp ungdomar som har potential att uttrycka sig kreativt genom en konstform. Det kan vara musik, foto eller design. Men det är inte en hobbyverksamhet. Vi vill ge ungdomarna förutsättningar, kunskap, verktyg och ett nätverk där de kan skapa sig ett liv och en försörjning genom sin kreativitet, säger Ametist.
Rent praktiskt så innebär det att Ametist använder sin förankring i Rågsved och det förtroende hon har i området för att söka upp unga som vill få utlopp för sin kreativitet. Därefter handlar det om att ge dem möjligheter att utveckla sitt uttryck, som att erbjuda mjukvara för musikproduktion, lokaler, instrument, lektioner, workshops och kontakter med musikbranschen via möten och studiebesök.
– Ingen vill väl se kreativ talang som inte ges en ordentlig chans, särskilt när det i musikbranschen finns en stor efterfrågan på exakt det som ungdomarna vill hålla på med. Det var här i förorterna hiphopen kom till och den är idag världens största musikgenre, nu ser vi hur afrobeats, som också gror ur förorterna, klättrar på topplistorna. Rågsved och förorter ligger i täten för hur populärmusiken utvecklas. Det känns helt rätt att försöka bidra till att talanger inte går förlorade och att de i längden förhoppningsvis kan leva på sitt skapande, säger hon.
Ett annat av Ametist Azordegans projekt är ”Din Musikbusiness” som hon driver tillsammans med SKAP.
– Det var Popjuristen, Andreas Wendén, som hörde av sig till mig för 8 år sedan. Han hade märkt att det var ovanligt många inom hiphopen som hade svårt att förstå avtalen som de fick av skivbolag och att de kände sig lurade i efterhand. Nu är det sällan någon som faktiskt blir lurad, utan det beror ofta på att man inte förstår vad man skrivit på. Jag jobbade då med Kärleksattacken och skrev vecka efter vecka rapporter på musik jag spelat för Stim och SAMI-ersättningar, men hade upptäckt att pengarna blev liggande eftersom de flesta av artisterna och producenterna inte ens visste att de hade rätt till dem, säger hon. Kunskap är i mångt och mycket en klassfråga. Så jag gick till SKAP och föreslog att vi skulle göra något åt det, säger Ametist.
Lösningen blev en serie gratis föreläsningar för att berätta för artister och musiker om upphovsrätt, musikbranschens infrastruktur och hur man sköter sin ”musikbusiness”. Och det har blivit en succé. Vid den första föreläsningen 2013 kom 40 personer. Vid den senaste föreläsningen i år var det över 400 i publiken.
Men vad kan då organisationer som SAMI göra för att bättre ta till vara på och stötta den gräsrotsrörelse och talangfabrik som den svenska urbana musiken utvecklats till?
– Det handlar om samma sak som alltid: man måste ta in människor med andra referensramar och bakgrund i verksamheten. Det är inte en fråga om välgörenhet utan det handlar om kompetensförstärkning. Det är en nödvändighet att vara inkluderande för att fortsätta att vara relevant i framtiden.
Rent praktiskt handlar det om att bedriva ett uppsökande arbete för att nå ut och intressera människor med andra bakgrunder för organisationernas arbete, menar Ametist.
– Kunskap om musikbranschens infrastruktur är en klassfråga, alla är inte bekanta med organisationer som bevakar deras rättigheter som artister. De har inte hört om de här sakerna vid middagsbordet under sin uppväxt, säger hon.
De unga musikskaparna har en särskild plats i Ametist Azordegans hjärta. Och även här kunde branschorganisationerna göra mer.
– Relationerna kunde vara större och starkare. Jag skulle önska att alla kunde få komma nära infrastrukturen i branschen för att bättre bevaka sina rättigheter och då bli mer långlivade som musikskapare. Alla vinner på det, branschen får kontakt med den nya unga musikvärlden och musikskaparna blir bättre rustade.