Popstjärna i fårakläder

- Jag tyckte kampanjen var jätterolig. Någon knickedick som låter som jag ska låta, det var så kul, jag skrattade högt!
Han tycker att upphovsrätten är en viktig fråga, och tror att de flesta som inte betalar för sig när de spelar musik i offentliga miljöer inte tänker på det. Han menar att det nog ofta är nya glada entreprenör som bara tänker: Det är klart att det ska vara musik!
- Därför gillar jag att man inte slår någon på fingrarna i den här kampanjen, utan bara säger att så här skulle det låta utan musiken. Jag tror att det kommer att få många att reagera och tänka till.
- Sen är det förstås svårt att läsa om stora artister som vältrar sig i pengar ”Men vänta lite nu, behöver de mina 785 kr per år?” Nej, det gör de kanske inte, men det är framför allt viktigt för de som är i uppstarten, som kanske kör en smalare musikform och som ska försöka överleva.
Martin berättar att han själv jobbade heltid på sjukhus när han skulle bli musiker. Det är tufft, beskriver han, att komma hem helt slut efter en lång arbetsdag, att sätta sig och försöka börja skapa då funkar inte. Många får jobba extra på helger och kanske skriva musik i veckorna för att få ihop det.
- Jag lånade pengar av en kompis och sa ”Lugn, du får igen dem när jag blir popstjärna!”. Jag var så kaxig på den tiden och kompisen bara gäspade åt mig... Men jag började spela in musik och trots att jag inte hade något skivkontrakt sa jag ”Jag ska bara göra klart första plattan, och sen ska vi på turné.” De på Soundtrade i Blåkulla bara baxnade, skrattade och sa åt mig att hålla i hatten. Men exakt så blev det, jag gjorde en skiva, fick skivkontrakt och åkte på turné. Jag tror att man måste satsa. Jag hade bestämt mig och så bara åkte jag - jag önskar jag hade samma självförtroende idag.